Bokhelg vecka 26

Köl Nordiskt ord. Till en rot med betydelsen ’äta, sluka’. Grundbetydelse ’svalg, strupe, hals’ som metaforiskt blivit ’bog på skepp’ (’skeppets ”hals”’) och slutligen ’köl’. Engelska keel är samma ord som lånats från nordiska under vikingatid. Besläktat med Kälke. Urnordiska *keluz, fornsvenska kiøl.

Ur Ordklok av Staffan Fridell.